Puhhh nu är det sådär jobbigt igen :(

Vart o fikat med dagmamman i dag, Ruud vad jag saknar hennes omsorg av barnen :( snacka om kontrast från dagmamma till förskola. Är så pass missnöjd att jag överväger att ha dottern hemma :( trots att ja jobbat på förskolan så får man lixom knappt ett Hej när man hämtar eller lämnar, känns för jävligt rent ut sagt. Inte ens att personalen har en tanke på barnen som kommit dit faktiskt vart i en liten grupp och kan faktiskt tycka det är jobbigt o gå in i en stor grupp. Min dotter har jätte problem med det :( och helt ärligt så tycker jag det är skit dåligt Hur hela flytten gått till i gubbe taget. Jag är van med rak kommunikation och ett bemötande när man hämtar / lämnar... Usch. Och sonen hade vi möte om i skolan igår, allt som borde kommit innan kommer nu... Känslor, ilska, sorg, trots, uppriktighet, uppkäftighet osv osv. Inte bara hemma utan även i skolan. Ringde BUP nyss för vi inte hört nått. Hon i receptionen tyckte de va konstigt, psykologen ja fick prata med så att dom inte hunnit tagit tag i Izak än. Trots att det va bup som så till mej o anmäla, fixade tid fort för vi behövde hjälp. Nu är ja där igen, intryckt i ett hörn... Vart fan vänder ja mej nu? Fick även veta att det olyckligtvis snart är jul. JO TACK MEN DET VET JAG VÖK FÖR HELVETE, ÄNNU ETT LOV OCH TACKLAS MED... Känner mej så jävla ledsen och tom nu :( Det är fån sorgligt att man ska behöva kämpa,ligga i,tjata och anmäla för det i kugge taget ska häda nått. men personen bakom allt detta då? Hur tänker myndigheterna där? Hur mår den drivande personen bakom allt som händer?  Vet ni vad? Jag vet!!! Hon går varken känna efter eller stanna upp för då rasar allt!

Terapi för mitt huvud!

Jag har efter ett års letande efter en betong siffra gett upp tanken med o köpa och började i st leta former och nu äntligen har jag hittat! Gjuter stora siffror, änglar, bokstäver mm! Har startat en grupp på en Emmas gjutna hobby
Jiona där för priser mm eller dra iväg ett mail till mej! Stolt_mamma@msn.com
Skön terapi när huvudet inte fungerar som de ska! Lite för mycket nu, då är det skönt att ha nått annat o Göta så man kan koppla bort...

Det händer grejjer!

Allt känns så skönt, alla förstår och alla lyssnar! Nu är vi på rätt väg! Sonen kommer hem från skolan med ett leende och är glad! Berättar själv om dagen som vartit och ja allt känns så mycket bättre. Skolan ska börja med bilstöd, belöningar osv! detta känns så skönt! trots att detta är helt nytt för oss så tror jag detta är biljetten till en son som mår så mycket bättre! Tummen upp för skolan just nu =) Samtidigt som allt blir allt tydligare med. Utbrottt, uppkäftighet, frustrerande stön o skrik och trots, japp nu kommer allt som aldrig funnits innan. Känslor och tårar, ilska och skratt vartannat. Det händer mycket just nu och här hemma är det ofta vi känner och tänker HMM HUR GÖR VI NU. Det bubblar av känslor. Samtidigt som jag är glad för att ja kan se hur Izak mår och känner så är det skit jobbigt för detta är ju helt nytt. Som tex i går då stog han o skrattade trots att vi bad han sluta, han fortsatte o fortsatte sen kom den där lilla tonen av att sanrt börjar jag gråta men han fortsatte skratta sen övergick det till osäkert skratt. Han fortsatte och jag ifrågasatte, frågade varför han skrattar när det låter som han vill gråta. Pang sa det i dörren sen gick han till skolan. Ja vad gör man? trots att man har 3 barn så vet jag ärligt inte hur jag ska bete mej i dessa situationer. Tycker så synd om honom som själv inte förstår sina känslor. För detta måste ju avra jätte konstigt för honom när allt kommer på en gång. Man går lixom o längtar efter det där samtalet från BUP, för det är tydligt att vi behöver hjälp och handledning i detta här. Man vill ju göra rätt! I dag skulle skolan svara skolinspektionen så jag önskar o hoppas att man snart får ta del av vad skolan svarat på anmälan. I går på idrotten hände det faktiskt ännu en sak dock inte lika allvarlig men nu fick jag både lapp och sms om det! Känns skönt! Jag hoppas att allt kommer rulla så bra som det gör nu! Allt för dej min älskade son! Tydligen så har tidningarna fått nys om anmälan med!

Bild på Izaks läpp efter idrotten när han kom hem!

detta är skadan som det stog om i tidningen, som ni ser är det inga små jack....

kolla hans läpp och detta var flera dagar efter det hänt =( Och än i dag syns det och han har som en kula i läppen...

Mötet med skolan och allt som hänt sen dess!

Mötet med skolan gick jätte bra, allt känns så skönt. Rektorn tom erkände att hon inte fattat att det va så pass allvarligt som det är och jag tror och hoppas alla förstog mej och min oro kring Izak och hans självförtroende som bara måste upp. Nu ska alla samarbeta, vi skall träffas alla o prata, dela med oss och hjälpa varandra! Ja som sagt detta känns jätte skönt detta. Men en fråga som rann ur sanden som egentligen va bland de viktigaste var ju hur hanterar vi allt? ska vi prata med klassen och föräldrar eller hur gör man? Jag har inte en pratat med Izak än för ärligt talat hur gör man? vad säger man? Hur säger man till sitt barn att han har en funktionsnedsättning men vad vet jag inte. Usch blir helt gråt färdig av bara tanken... Satt och tittade på ur :s program ORKA fanns många bra avsnitt där, tanken slog mej att vi skulle titta på alla här hemma och se om han själv reflekterar över något! tror det kan va ett bra sätt o få redan på hur pass medveten han är och är det inte så att han säger nått så tror jag att det får pratas tyst om ett tag till så får bup ta den biten för jag som mamma med alla känslor kan nog inte få ur mej allt rätt... Tunga dagar och veckor är nog bara förnamnet. Känns som sorgarbetet börjat. Jag sörjer, fast vad sörjer jag? Jag känner mej arg, arg på mej själv för jag under alla år förnekat. Känner mej frustrerad över att alla gjort så mycket fel, frustrerad och arg över allt sonen fått gå igenom. Känner mej som världens hemskaste mamma just nu, tanken och bara lämna och stänga dörren kommer ofta. Trötthet och sorg och ilska i vartannat. Frågan varför just jag? varför just vi? den kommer ofta. Sorgen över att alltid behöva känna sig själv i allt tränger på mej hela tiden. Jag är en öppen person, jag pratar mycket men vart är alla när man väl behöver dom? jag river, jag slåss, jag blickar bakåt för o kunna blicka framåt men jag är så jävla ensam... Allt detta som varit de sista har faktiskt knäckt mej mer eller mindre. Peter läste igenom alla papper här en dag, han visste knappt va hans kulle säga. Tänk då vad jag bärt på ensam så länge. Och mitt i allt detta så åkte barnen på vattkoppor och peter har jobbat som en tok. Jag kan säga rätt ut att jag är slut. Psyket orkar inte mycket mer. I dag skulle bli en mysig dag med utflyck till Lidköping! träffa peters farmor och delar av släkten MEN dewin skrek hela vägen dit och när vi väl va där dög knappt något, han sov väl totalt 30 min av 3 timmar som vi väl var där. Hemvägen skrek han hela vägen med. Huvudet känns som de ska sprängas lixom... fyy vilken hemsk bilresa, och ungen som brukar älska o åka bil :/ tur resten av barnen va nöjda o glada iaf! Nu sitter jag här i Izaks rum och lyssnar på avslappningsmusik, det har vi börjat spela för han varje kväll och han älskar det. Fast just i kväll var han ledsen och rädd. Youtube är bra men finna mycket skit där med, han har sett en läskig gubbe så han satt här o grät för han va rädd o lägga sig... Så ja här sitter jag med alla tankar o tänkte ja bloggar väl lite då! Ventilerar lite granna! Och till denna musik va det helt underbart, vad mycket man känner! ingen som ser o ingen som hör bara jag och mina tankar... Alla sover tom Izak tror ja och ja det är väl dags för mej med o få lite sömn... eller inte där började den lille skrika igen... jaja får la se hur naten blir då... ha en toppen lördag! kram allihopa

Super nervös.

Japp nu har jag gjort vad jag kunnat, vi har vart på bup, skolinspektionen har tagit upp en anmälan och skolan vet. I dag ska vi ha möte med skolan och berörd presonal. Känner mej lite små nervös MEN detta är för Izaks skull, det är för han ska få en anpassad skolgång och för o stärka honom! Allt för dej mitt barn! 1 års väntetid på bup men arbetet kring Izak är redan igång, hade ett 2 timmar långt möte. Va skönt det var o bara få prata, bara få häva ur sig allt man bärt på o funderat på..Även om det är långt till målet så känner jag redan nu att bollen redan rullar! Den känslan är såå skön, känns som om jag tappat en hel ryggsäck med sten. Ja och mötet då, det är ju sorgligt att det ska behövas en anmälan innan det händer nått. Men jag ska försöka se allt som händer positivt from nu bättre sent än aldrig är väl så man får tänka. Försöker lägga all ilska och all sorg åt sidan för idag, ny tag och nya krafter! Izak kom hem i går från skolan o va jätte glad, mamma jag har gjort läsläxan på datorn och det var jätte lätt och jätte kul! Tror ni jag tänkte då? jo jag tänkte faktiskt hej o hå nu brinner det nog i röven på dom haha ne men det kändes skönt att dom börjar ge han den hjälp han behöver och anpassar skolgången efter Izak. Och han engelskaläxa var i bilder och inte bara text! UNDERBART även om just engelska är såå som han verkligen är jätte duktig på så ska nog detta bli så jävla bra! För första gången så känner jag att det kanske ordnar sig nu! Skönt... Och nu till Dewin och Alizza! vattkoppor kan vi bocka av där herregud vart instängd i snart 3 veckor ju men skönt för nu blir de inge mer sånt i detta hus. Natten till idag så började även den lille o krypa så nu är det fart o huset =) annars så är det hämta o lämna och ja den där vanliga vardagen ni vet ;) dock består väl mycket av papper, papper och papper just nu! men men tur man har tiden. Ork och tårar är bara o lägga åt sidan för det finns inte utrymme för det just nu, men det lär väl komma en dag, kanske en vacker dag! Vem vet.... Fast jag är för många den som fixar allt så kan nog skalet vara väldigt hårt i bland, men jag är väldigt uppriven inombords... Updaterar mer efter mötet i kväll =) Ha en toppen dag!

Känner mej lite lugnare idag...

I dag är allt liite bättre, all ilska har lagt sig iaf. Men frågan står ju fortfarande kvar vad ska göras och inte göras? tips, råd mottages gärna!!!

JÄVLA NÖTTER

Ne nu undrar jag verkligen hur fasen det kan få gå till såhär... Måndag o Tisadg har Izak haft med sig sällskap till skolan, en person som ligger mej väldigt nära hjärtat och funnits och stöttat väldigt mycket. Jag ville att hon skulle ge sin bild av skolsituatione, bara vara och bara ta in... En mamma med i klassen så blir ju alla änglar eller hur? Mailade rektorn som ja ännu inte träffat i måndags, ett långt mail fullt med besvikelser och oror kring skolans agerande. 2 timmar senare ringer Izaks lärare upp och vi har ett mycket givande samtal, det kändes skönt. MEN det ajg undrar över är hur fasen dom tror att jag vill kalla till ett föräldramöte om min son. FÖR HÅLL I ER MEN DET ÄR DET SOM DOM TROTT, ETT HELT JÄVLA MÖTE BARA FÖR O BERÄTTA HUR IZAK ÄR. Alltså ja trodde ja skulle smälla av... DET ÄR INTE BARA MIN SON SOM ÄR ETT "PROBLEM" I KLASSEN. Alltså pedagoiskt skit va? jag fattar inte, tror dom jag violl stjälpa min son ist för o hjälpa. Min tanka va ett möte kring situationen i klassen, att vissa har det kämpigare än anfddra. Att vissa har speciella behov och att man kankse inte alltid tjatar på dom barnen lika mycket utan låter vissa "små" saker bara var för man vet att det är okontrollerat... Nu ikväll ringde rektorn upp mej som dessutom lovade o ringa mej i måndags, bra 1:a intryck man fick. Hon menade på att klassen har en resurs. Hmm hela skolgången fram tills denna termin starta har det inte funnits TROTS att jag tjatat om detta för min sons skull. Nu vid terminstart så började ett barn med speciella behov i klassen, dvs den resursen är för det barnet. Eller tänker jag fel? för innan när man bett om det har det ju vartr helt omöjligt. Ne nu kokar jag. Rektorn frågade mej även om ja själv vart med i klassen... Öhhh ne de har jag inte för vad hjälper det? och för de andra så har jag 2 barn till varav de ena nyss gått från dagmamma till dagis... Snart så säger jag fuck you all och löser detta på mitt sätt, för jag är så jävla trött på detta. Jag trodde ju dessutom att situationen med 2 barn i klassen va ohållbar men nu skulle vi höras om ett par veckor igen?! HALLÅ ELLER? behövde ventilera igen.....

Jag har alltid vetat, dock har jag bara lagt fram det på ett annat vis...

Just nu är livet en enda röra som består av kaos, tårar, ilska, frustration och sorg. Jag har alltid själv sagt orden, dock inte kunnat sätta fingret direkt på vad det är och även nån slags förnekelse har nog alltid funnits där, men allt börjar klarna mer o mer. Det har alltid funnits problem, små och stora. Men det har alltid funnits nån slags hjälp, eller nått hjälpmedel o ta till. Men nu är vi intrycka i ett hörn och helt jävla ärligt så har jag inte en jävla aning om vad som hånda skall. Ännu en utredning är på gång, men tills dess? Jag har INGEN att luta mej på som kan hjälpa mej eller ge mej svar på mina frågor. Hjälp men jag tror mitt barn har nått slags handikapp.... Och vet ni vad de värsta är? Han själv börjar bli medveten om att nått är fel. Han har så låg självkänsla, han mår så dåligt för han inte kan prestrera... Han säger själv: jag kan ingenting. Det skär i mej o se honom kämpa, kämpa för o kunna, för o känna, kämpa för o förstå, kämpa för o vara en i mängden... Vi mår dåligt för vi vet inte hur vi ska hjälpa. Hur länge ska man orka vara stark, och hur länge ska man behöva kämpa för o få den hjälp han behöver? Redan i fklassen fick skolan klara intruktioner om izak o hans situation. Förebygga vad det stora nyckelordet för izaks skolgång skulle bli så bra som möjligt. Och än i dag så ringer lärarna hem o berättar va izak har gjort, hur dumt han betett sig... Vad ska jag som mamma göra när jag inte är med? Om du nu skulle förbebyggt så skulle dumma saker inte hända. Men det finns ingen där, ingen som kan dra i hans trådar innan han gör nått dumt. Innan han gör nått utan o tänka sig för, vilket händer hela tiden. Han bara gör, tänka först o agera sen det finns inte. Om han hade haft de stöd han behöver i skolan så hade "dumma" saker aldrig hänt. Tänk alla gånger han fått skäll fast han faktiskt helt ärligt inte kan förstå att han gjort fel eller gjort nått dumt. Just för att han bara gör... Jag är så trött på o se hur skaer som inte får hända händer hela tiden. Jag är så frustrerad över att jag måste hela tiden ligga i, tjata, påminna, trycka på... Fyyy behövde verkligen bara skriva av mej... För vet ni vad? Jag mår så jävla dåligt över detta så ni anar inte. Är det nån gång ha skulle kunna falla så är det nog nu. Va på utvecklingssamtal där det framkom att 2 barn i klassen har blitt extra utsatta som dom kallar de, dom mådde dåligt och hade även berättat det hemma. Ja de hade gått så långt så det var dags o prata med föräldrarna. Hur kan det för det första gå så långt? Vi fick fråga om vi själva ville göra det eller om vi ville skolan skulle ta hand om de. Vi ville tänka över det blev vårat svar. Och vi kom fram till att varför bara prata med 2 av barnens föräldrar när det i morgon kan va ett nytt barn som blir ledset. Vi bad skolan ta ett föräldra möte med alla föräldrar i klassen och berätta situationen. Fick då svaret att dom skulle skicka hem ett brev,ETT JÄVLA BREV?! Hur fan tänker dom? Ett brev som lämnar frågor, misstankar, spekulationer osv osv HALLÅ DET ÄR MITT BARN DET HANDLAR OM... Skrev tillbaka att nej nej det va inte så vi ville ha det. Förkädramöte där ni och SPEC pedagog berättar om hur det är och vad som hända skall osv. Sen att föräldrarna pratar med barnen när dom kommer hem och dagen efter att ni pratar om det med barnen i klassen innan min son kommer till skolan. Men nu vill skolan att vi ska vara med och att informationen skall komma från oss. OCH HUR FAN TÄNKER DOM DÄR? ÄR VI MED I SKOLAN OCH SER VAD SOM HÅNDER O SKER DÄR? Ska vi stå med gråten i halsen och berätta hur dåligt han mår och vi mår för alla tror han e elak och gör dumma saker för han tycker de e roligt? ne fy fan säger ja bara. Bägaren har lixom runnit över. Vart fan ska ja vända mej???? Nu blev detta väldigt öpppet men ja va bara tvungen o få ventilera av mej jag med.....

Kände att det vara lite dags och updatera här!

Även fast jag TYVÄRR inte är så aktiv längre så har jag väldigt många besökare i bloggen, vilket jag tycker är väldigt kul! FAST det vore ju ÄNNU roligare om ni lämnade nån kommentar då och då ;) Sommarlovet är över, semstern är över och allt ät tillbaka där det slutade, ELLER INTE... Izak har börjat klass 3, långa dagar, mer läxor och mer ansvar från honom men det funkara kanon! Alizza har börjat uppe på dagiset nu, dagmamman gick i pension men hon klarar ju allt nästa för bra den damen så det har vart nemas problemas! bara jag som funderar mkt kring skillnaden. Hos dagmamman va alizza ett barn, nu känns det som dom är maskiner på ett företag där allt ska gå enligt klockan... Hemskt det där :/ men men sånt e livet bara o svälja lixom... Vi har gjort massor här i sommar, framsidan är klar, fönsterna är bytta och färdiga både på insidan och utsidan. Förrådet och garaget är rensat, det blev totalt 3 st släpkärror med skit till tippen haha... Alizza fyllde 4 år, och just detta året så lyckades hon fylla år på självaste midsommarafton så det blev totalt 3 st kalas för henne haha! Jag har fyllt 26, Varför åldras mer, nä nu ska ja inte bli en dag äldre.... Vi har mest gjort små utflykter i sommar med barnen då Dewin hatar värme, det har vart svårt o åka iväg o göra saker... men vi har iaf gjort lite granna! Badat massor, vart med grannarna på en lekplats i hestra super fin lekplats sen badade vi och grillade! va på en mysig bilresa som tog oss till hällevikstrand super mysigt ställe vid havet! underbart va det =) glass och havsbad (inte för mej) hälsat på faster Zandra, vi har vart på mösseberg, universeum ja så lite hittade vi på iaf =) Izak va väl besviken över att vi inte åkte till legoland men det har vart skönt o ha en sommar utan massa planerat med! vi har lagt mycket tid, svett och tårar på huset haha! Dewin har hunnit bli 5 månader, rullarrunt, ska sitta, ska va med och helst bäras på hela tiden! Det är såhär på gränsen till att jag måste byta från liggdel till sittdel i vagnen, han rullar runt i vagnen, lyfter huvudet ovanför kanterna och slår i huvvet i den hårda plasten som håller själva suffletten... liten blir stor för fort. Smak portioner har vi börjat med! Gröt är favoriten! Izak tycker det är super kul att han kan få lillebror o skratta och säger att han längtar till han kan gå och vara med! nu vakande Dewin, sover sisådär ca 20 min bara i sträck numera så man får inte mycket gjort här hemma :/ men men ja får väl gosa bebis ist =) får se om ja får tid o fortsätta där ja slutar nu sen! Ha en bra dag! Kram

Livet som 25år och mamma till 3 ungar...

Är ganska hektiskt, mycket pusslande och rutiner som måste falla på plats! Men jag älskar det! Mitt liv hade inte vart värt o leva utan er 3! Men fy fabian va tiden går fort, ja hinner inte med... Izak pratar om sommarlov och ja det är ju faktiskt snart, Alizza fyller 4 år SNART, Dewin blir 2 månader SNART och jag fyller 26 SNART va fan nu får tiden lugna ner sig lite va?! Mitten av maj nu! och som vanligt det sista så är jag ingen effetiv bloggare längre. Kan säga att det beror på 2 saker. 1 jag har ingen dator på köksbordet längre ;)och paddan o imacen är inte mina vänner ;) 2 tiden räcker lixom inte alltid till! Men här hemma är allt bra! Lilleman har fått börja äta tillägg då jag inte har tillräkligt med mat =( känns jävligt B då ja kämpat med ammningen och pumpen sen vi kom hem typ :/ men det är väl så när man har mkt jämt. Dagarna kan va rätt stressiga faktiskt och det är väl kroppens sätt o reagera tyvärr... Jag som hade hoppats på amningen denna gången då ja bara kunnat ammat 3 månader med både Izak o Alizza men men. Jag ammar så mö de bara går nu sen får han mer på flaska om han inte blir mätt. Så ja har ju inte gett upp helt! Vikten gå neråt för min del! Under 100kg nu och DET KÄNNS UNDERTBART! Va en magisk gräns där för mej ;) höfterna är i stort sett helt återställda! Så promenader o små träning har ja kört igång med också! Nu är ju kampen igång inför operationen! Magiska skattepengarna har redan börjats spenderas även fast dom inte kommit! 4 nya fönster blir det iår, sen är det bara 6st kvar på hela huset o dom tar vi nästa år! och sen ska vi göra klart framsidan med sten och ev staket! Och den lilla toaletten ska in igen! så här planeras det för fullt! Nu vaknar Dewin så ja får ta honom men vi får la se när vi hörs igen! Ta hand om er så länge! bjuder på lite bilder här med!

Lite bilder :)

Lite bilder från senaste tiden, hade inget kort på lillebror när han höll Dewin

Igångsättningen och förlossningen!

Gick ju inte alls som planerat, kom in den 27/3 blev undersökt och inskriven. Pratade om pinvärkar, långdragenhet mm mm fick välja själv hur ja ville göra! Jag valde o stanna och bli igångsatt! Sagt o gjort, nu va vi förväntansfulla! första värkarna började väl ca 2 timmar efetr första gelén va lagd. Vi gick ut o fikande, satte oss i solen och tillbaka till rummet. Värkarna va täta och ganska så smärtsamma emellanåt men ja ville inte ha nån smärtlindring då ja visset att detta är ju bara början... Tyvärr så ville inte Dewin som sonen nu heter komm ut och kroppen jobbade inte på samma sätt som vi ville. Så dom valde att stanna upp mina värkar på kvällen med bricanyl sen fick jag en morfin spruta och en insomningstablett. KUL NOT... Vaknade på natten med världens jävla ångest, visste inte vad ja skulle göra, hade sån hjärtklappning och va yr av morfinet... Tog mej till toan o tillbaka sen låg ja o kramade peters arm hela natten... Vaknde på morgonen med världens tycka synd om mej känsla, så fort nån sa nått så bölade jag. Usch va hemskt det va. Fick sov en stund till sen körde vi på igen med ny gel. kl 11 la dom första och det dröjde nog inte mer än 20 min innan värkarna kom, upp o gå, upp o ner i sängen, andas. Vi kämpade på ny bedömning kl 17 som visade att ja knappt va öppen och tappen inte va utplånad så ny gel blev det. Nu va värkarna ännu värre men ja kämpade på o tänkte det är inte säkert de hänt nått så andas emma andas! Nu började man sakna barnen och fundera på hur allt ska gå :/ kvällen avslutades med ny dos morfin och briccanyl. Avböjde bestämt insomningstabletten... En dusch och mkt funderingar kring hur detta skall bli :/ sen la vi oss, ja med tankar på hemgång i morgon lixom i morgon är det ju långfredag.... kunde väl sova någorlunda låg iaf o bestämde mej innan ja somnar att i morgon ska ja gå upp med ett leende på läpparna o va glad oavsett va! gick iaf upp före peter, va hungrig så ja gick ut o plocka frukost och lät honom sova! strax innan ronden kom så väckte jag honom! frukost och kaffe! Sen hände det som ja absolut inte trodde skulle hända! Barnmorskan som hade hand om mej kom in o sa att idag blir det bebis! Vi ska ta dina hinnor idag så nu ska vi flytta in i en förlossningssal! SHIT tänkte jag o tittade på peter som såg lika chockad ut han haha! Älskling i dag får vi bebis! Så vi bytte rum direkt! Kan säga att jua va ganska nervös men samtidigt så kändes det skönt! Eftersom han inte låg fixerad och vi hade svårt med o hitta hjärtljuden o valde men nu o sätta elektrod direkt på han huvud så dom fick kalla en läkare så fick trycka ner min mage samtidigt som hon skulle sätta elektronen! 2 försök krävdes det sen sa det bara poff och ja eftersom hon inte tog hinnorna innan så kan ni ju gissa vad som hände. Kan säga att hon vart blöt haha. Alla skrattade åt detta! Ni kan ju tänka er vilken fart de va på vattnet då ja hade en karl hängades på magen med haha! Ja och när vattnet väl gått så hade den lille fixerat sig! va väl öppen ca 3 cm när dom satte igång mej kl 10... Värkstimulerande dropp som dom ökade varje 30 min. Nu gick de undan med värkar... Jisses tror kla va runt 15 iaf när ja bad om lustgasen. Värkarna va såå kraftiga och ja va väl ganska trött med EFTER 3 DAGARS VÄRKARBETE. Runt 18 tiden upplevde jag krystvärkar men ne det va det inte sa dom, nu började det även pratas om nån kant som va i vägen :/ ja va ganska trött och ganska borta av lustgasen då värkarna va intensiva och emellanåt täta och andra stunden oregelbundna. Men runt 19 tiden iaf så va det dags! Han ville ut! Jag vet att ja tog i för kung o fosterland, kände hur han va på väg ut sen minns ja bara svagt att dom sa nu måste hon väl få n värk... Tydligen så hade han huvudet utanför och jag fick inga värkar. Sen skrek nån ta i försök. O det gjorde jag men det gick ju inte. Sen drog dom på droppet och jag fick världens värk och han kom ut. Ja sätter mej upp överlycklig och tittar ner, ser då en gansak blå liten bebis liggandes där, som inte skriker. Nästa stund så ser ja barnmorksan klippa navelsträngen då frågar ja peter: MEN SKA INTE DU KLIPPA NAVELSTRÄNGEN? Sen fattar jag... Nästa sekund är rummet tomt, bara jag och en bm kvar VART FAN ÄR MITT BARN? VAD HÄNDER? HUR MÅR BEBISEN? hon svara lugnt: jag vet inte mer än du, ta det lugnt det kommer gå bra! känner du att du ha nån krystvärk på gång?! Krystade ut den där moderkakan o drog i mej lustgas som aldrig förr nu dör ja tänkte jag. Nu har ja förlorat mitt andra barn, VA FAN HÄNDER? hon pratde om att det inte behövde sys nått, att ja klarat mej bra, moderkakan va skit stor men herregud jag ville ju bara evta vart mitt barn va. Sen tror jag att ja somnade till. 20 min senare så kom dom in o la en blå nästan svart liten gosse på mej, peter jom då med. Fy fan dom längsta 20 minuterna i hela mitt liv. Jag vågade knappt röra honom, ta på honom. Sen började ja väl slappna av. Jag hoppade i hela kroppen, usch ja frös, va chockad och kände lyckan samtidigt. Han lever vi hade klarat det här! En pojke på 4030g och 52 cm blev den den 29/3 kl 19:23 Och som vanligt med ammning när det gäller mej så tar det ett par dagar, så vi fick inte åka hem förrens på söndagen! Lördag åkte peter hem, Izak o Alizza saknade ju oss! Inte hade vi trott att det skulle ta sån tid som det gjorde... Lördag kom iaf peter, Izak, Alizza och farmor o hälsade på mej! Ni skulle sett lyckan i Alizzas ansikte när hon såg sin lillebror! Men sorgen när hon skulle hem o hon sa jag saknar dej mamma o började gråta va hemskt... Usch ja ville hem. Izak hade mest praktiska frågor om bebisen haha typ ska han kolla på tv med oss på fredagsmyset? äta godis mm mm haha goa unge! Söndag fick vi åka hem trots att Dewin gått ner lite i vikt men ja kämade på med ammninge här hemma in på Tisdagen igen då visade det sig att han gått ner ännu mer och blilirubin värdet (gulsot) stigit. Han va rätt gul så nu va det hem pumpa och amma... Så det höll ja väl på med i 2 dagar sen så vände det! va iaf en lång vecka hemma med 3 besök i borås... Men nu så tror/hoppas jag allt ska va bra! Hade hembesök av bvc i början av april. Och jag fick faktiskt ringa henne idag för hon hade glömt mej... För många barn som fötts nu fick ja som ursäkt så 17 dagar går det mellan vägningarna :/ bara hoppas han gått upp! Lyckan är total, 3 underbara barn! lever på lyckorus =) Mer update kommer snart!

Barnmorske besök och helgen som gick alldeles för fort

I fredags kl 08 så va ja o träffade min barnmorskan! Gubben va med idag! Sf mått på 40 och fick dessutom reda på att den 27/3 va inte bara ett besök utan enligt hennes dator så var det tiden och dagen vi ska bli föräldrar om inte bebis kommer ut av sig själv. Och det har den ju inte gjort så i morgon blir det av. Kalas i helgen för lillebror som blev 11 den 21/3 tänk va åren går fort! Så i helgen har det vart mkt förberedelser eller jag det lilla sista innan! Tvättat, bäddat, städat och grejjat så man slipper allt sånt sen! Planerat med barn och djur.Vart o köpt fetaste sommardäcken med till pangpris så mycket är ordnat nu inför de närmsta månaderna så man bara kan vara! så skönt när det är så, är så trött på stress o stå i sista stund med allt! Så nu är babyskydd och skötväskan tom i bilen! Gubben har jobbat natten till idag men är nu ledig en vecka framåt! Guud vad jag hoppas allt går smidigt i morgon! Hoppas o önskar man tom får åka hem i morgon med den lill* 2 utav våra vänner ligger på bb och har nyligen blivit föräldrar för 1:a gången bägge till pojkar! Så kul! får la se om man skymtar dom i morgon! Många bebisar i samma månad blev det och tänk vi ska bidra med ett vi med ;) Skruvat ihop spjälsängen då man har lite små oro i kroppen när det gäller Destiny, hon har ju trots allt bara syn på ett öga så amn är ju lite rädd för att hon ska trampa på den lill* i sängen. Ja hon är bortskämd o sover med mej ;) så nu har vi flyttat in korgsängen i vårat sovrum och spjälsängen står i bebisens rum så får vi se hur allt går! Destiny känner verkligen på sig att det är nått på gång, hon nästa vaktar mej just nu, bra eller dåligt det vet jag inte men i vilket fall så hoppas jag hon lugnar ner sig när bebisen kommer o inte följer mej vart ja än går för det är sjukt jobbigt :/ I går sorterade jag alla kläder i storleks ordning så nu är det ordning på det med strl 50-56 va det fattigt utan, 62 hade jag massor av hmm kankse visste att det skulle bli en stor bebis?! haha I dag så ska vi packa o köra ut barnens väskor! Tur gubbens systrar finns så nära =) Och grannen tar hund o katter =) skönt när det löser sig smidigt! Kl 14 ska ja iväg o klippa mej! drar en chansning och unnar mej nått innan det är dags! inte klippt mej sen april 2012, då satt ja i stolen och grunnade över varför livet valde en annan väg för mej än den ja själv valt. Hade precis fått redan på att jag var med barn, tankarna bara snurrade då och jag vet att jag njöt av o sitta hos frisören o bara vara. Bara dagar efter togs det barnet i från oss... Gör ont än idag... Livet är bra konstigt, alla dessa prövningar. Jag skulle nog kunna skriva en bok efter allt man vart med om... Hepp nu ska ja slänga ihop nått smarrigt till 11 kaffet som ska drickas med grannen! Ha en bra dag så får vi se när bloggen updateras nästa gång, för i morogn ska jag föda barn ju! Kram Emma Gravid bilden blir den sista här i v 37+5 fattar ni vilken mage man bär på?! Kalas för lillebror!

känner mej väldigt nere...

Ja en normal graviditet hade väl man kunnat få ha?! Izak va man sjuk (havandeskapsförgitning), Alizza låg man på gränsen till o få det så man gikc o va rädd hela tiden och nu så har jag ett förstort barn som inte verkar vilja komma ut. Känner mej ganska så nere, känner mej ensam för det mesta just nu. Sambon jobbar natt o sover på dagarna. Känner mej ganska så ensam i min graviditet denna gången :/ som igår inte hade jag räknat med att ultraljudet skulle blitt bättre men inte heller att man skulle få 3 täta besök inbokade inom den närmsta veckan för o reta på naturlig väg så det ska komma igång. Så kul va det inte igår, ganska så ångestladdat blev det med då ja inte visste vilken läkare ja skulle få träffa. Hade jag träffat nån av dom idioter somm tog bort barnet och äggstoclken för snart ett år sen så vet ja inte va jag hade gjort. Jag hade nog exploderat. Tur ja hade Michaela med mej så man slapp vara själv. Efter läkar besöket så kommer jag ut o ser då ett ungt par som sitter i väntrummet. Hon började gråta när hon såg mej, jag började gråta för ja förstog att nått va fel. Kände mej så hemsk som kommer med en stor mage medans hon satt o höll för den lilla kula hon knappt hade. Dom hade åkt in för smärtor och blivit skickade från förlossningen till spec mödra så jag hoppas, önskar att allt va bra med deras lilla liv. Men jisses va jobbigt det va, vilken skuld jag kände. Vad säger man? vad gör man i sånna lägen? fy faan rent ut sagt... borde faktiskt vara skilda väntrum för sånt... Ne som sagt nu hoppas jag bebis vill komma ut för igår vägde den 3700g och jag är i v37+ så läkaren sa nu iaf att jag absolut inte ska behöva gå över tiden, MEN att sätta igång en förlossning med ett stort barn inte är så bra heller då man inte får samma värkarbete... Känner mej jätte ledsen och jätte fundersam över detta, oroad hur ska detta gå? kommer dom få klippa upp mej de sista? blir det snitt? jag har nog aldrig tänk så mkt på en förlossning som ja gör med denna. Tänk om allt bara kunde få flyta nån gång? lilla älskade unge kan du inte bara komma ut?!

Läkarbesök, Ultraljud och fix i hemmet!

Va o träffade läkaren i Tisdags kl 10,20 in och ut ungefär inget förändrat med min kropp (förutom magen o vikten) så jag är ju inte bättre o det skulle han skriva in i sjukintyget som skall gälla 4 veckor till för sen ska ju jag vara mamma =) Ultraljud på eftermiddagen! Lite tråkigt för allt va ju så stort så det var jätte svårt o se, tänkte vi skulle kollat könet men det va för svårt. Det visade sig iaf att jag ligger +22% i min graviditet och att bebisen redan väger över 3100g dvs att kollar jag i min gravdi app så är jag i v 38-39 och bebis borde komma snart! Men är de så att den väljer o stanna tiden ut dvs till den 9/4 så kommer den väga ca 4300g lite skrämmande måste ja säga. Jag tror o hoppas iaf att den vill komma ut inom 2 veckor då det är sånt tryck neråt redan! Om inte detta så hoppas jag att min bm erbjuder mej en igångsättning! Ska träffa henne nu den 15/3 så då får vi la se vad som sägs. Här hemma pysslar man lite men inte alls så mkt som ja skulle vilja, min ork är verkligen heelt borta. Och gör jag nått så får ja ont direkt. Klippte klona på Destiny igår dvs ja satte mej på golvet... Smart drag, haft skit ont hela natten. Hur fasen kan det bli så att det bara smäller i ena ljumsken? Låg faktiskt under den värsta smärta inatt och tänkte på hur min förlossning ska gå när ja inte ens kan lyfta mina ben utan o skrika :/ tror faktiskt att ryggmärgsbedövning kommer tänkas över rätt skaprt denna gång. Izak hade jag ju lustgas o ryggmärgsbedövning, Alizza endast lustgas vilket va tanken med denna lill* plutt med men med tanke på hur ont jag har så får jag nog överväga den hemska ryggmärgsbedövningen ändå... Eller är dte nån som har erfarenhet av detta? låt mej få höra o vet isf! Fredag idag, denna veckan har gått fort! Solen har vi fått se, gav mej ut på 2 korta promenader igår med men ojoj haha det går inte fort o så fort hunden drog lite så spännde magen till... Solen ger iaf energi! Den nya väggen i vårat rum har peter fått målat 3 gg då den sugit så mkt färg men nu e den klar ocg färdig för garderobs systemet! 2 väggar kvar o måla o en skall tapetseras sen har vi med ett färdigt sovrum! Eller ja beboligt iaf ;) skall ju i9nredas men nu så har det gått så mkt pengar det sista så det får lugna sig liite iaf! Hepp nu ska ja soff mysa med prinsessan! Ha en toppen dag! Kram

Hela Februari bara gick med farten!

Här har ja då inte vart aktiv, haft så mkt o göra som halkat efter eftersom man saknat inkomst. Men nu så har ja tid, eller ja va ska man säga kroppen har sagt sitt och jag tänker numera bara ta det lugnt inför förlossningen! Bebisen rum är iaf klart! Saknas bara lister runt dörr och lister på golvet! Vårat rum har vi på börjat men det går segt då jag inte har nån ork o gubben jobbar natt o sover... Men huvudsaken för mej är att bebis har ett rum! Varför vet jag inte då den kommer sova inne hos oss första tiden ändå men det känns bara skönt i mamma hjärtat o ha det klart! Vårat har vart kaos hur länge som helst så det spelar väl egentligen ingen roll om det är kaos ett tag till?! önskar man kunde få hjälp ibland, önskar att en del kunde erbjuda sig men det funkar tyvärr inte så. Izak har haft sportlov då det blev en del utflykter! Va i ishallen jisses han e duktig på skridskor min kille! Dock var han väldigt besviken på sportlovet då han blitt lovad o åka iväg, men personen i fråga hörde inte ens av sig till honom och när vi väl hörde av oss fick vi svaret att hon inte mådde så bra. Stackars Izak som ännu en gång blir besviken. Blir inget mer med det iaf, han bor här och jag tänker aldrig mer ge honom falska förhoppningar för det är det minsta han behöver. Sen o läsa att ist för o ta sig tid till honom så är det fester, slagsmål och ja massa annat vilket sårat mej med =( nog om det! I dag är jag i v 35+ helt sjukt va tiden går fort, va hos min bm i förra veckan då det visade sig att mitt SF mått hade gått upp från 32cm till 38cm på ca 2 veckor vilket ororade min bm så i morgon ska vi på Ultraljud! Hoppas allt ska gå bra! Men det tror jag! Va ju samma med Alizza så varför oroa sig?! Däremot nått som oroar mej är att min sjukskrivning går ut idag, vilket innebär att ja måste in i den karusellen igen... Önska mej lycka till... För var dag som går så inser jag mer o mer att jag tagit det största steget man kan ta i livet! Innan när man själv va sådär halvstabil så kunde man inte släppa andras problem, andras olycka och andras umgänge som egentligen fick mej att må väldigt dåligt. Jag tog på mej alldeles frö mkt, lyssnade fast det fick mej o må dåligt, ställde upp trots att jag visste att det var jag och min familj som skulle bli lidande när allt kom ikapp mej. Men sen kom en dag då jag faktiskt slog ner näven i bordet och tog avstånd, och jag kan säga att det är bland det bästa jag gjort! Vuxna människor ska väl inte komma till mej med sina problem, dra ner mej med sina bekymmer som rör något som står mej väldigt nära? Här hemma är det nu lugn, harmoni och trygghet! Jag kan säga att jag är så otroligt lycklig i dag med det liv jag har, är så otroligt stolt över mej själv, över mina barn, över vårat hus som vi kämpar så med ja vi har det verkligen bra och stolt över att jag får dela livet med en sån underbar kille! tom så bra att vi förlovade oss den 3/2 =) det står ju inte med här då jag inte updaterat sen januari! Nu bara väntar vi på att den lill* ska komma, allt är klart för ankomst! Bara bb väskan som ska packas klart! känns så sjukt overkligt att man ska bli mamma igen, både Izak o Alizza e ju så stora nu! Izak 8 blir 9 i Dec och Alizza blir 4 i sommar sjukt va åren har gått fort! Hepp i dag ska jag bara mysa med min lilla sessa, Izak ska till fritids efter skolan så han är väl hemma runt 3 tiden! Lugn och ro i dag, inge syskon tjafs eller tykna kommentarer... Både Izak och Alizza har kommit in i nån period så dom driver oss till vansinne här hemma, skillnaden mellan dom är att Izak blir ledsen och Alizza blir rasande... Syskona bus alltså! Älskade ungar! Nu lite bilder från sista månaden! Börjat använda p7 lash och det har erdan gett resultat hej längre fransar, vart på copp o snickrat med barnen, vart på Ikea med Syster o Kasper före o efetr bilder på bebis rummet och början på vårat =) japp en hel del bilder! Och så ser ni väskan?! 229kr säljer jag den för! Schysst pris va? Hojjta till om du vill ha en för dom går rätt fort! Ha en toppen dag! Kram Emma