Allt lägga ett pussel med dej va de absolut bästa ja gjort, alla våra bitar passade så bra. Men just nu och sen ett ganska bra tag tillbaka så bygger ja själv. Jag saknar dej... Du lever i en bubbla, du är inte du. Jag är inte jag och vi finns inte. Pusslet tappar bitar och du blundar. Kan bitarna hitta tillbaka eller är dom förlorade? Avslutat kapitel, hopplöst fall. Framtiden ser ja inte ens längre, vad var de som hände :( Ett pussel kan aldrig bli helt utan alla dess bitar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar