Trasig men lycklig ändå

Mitt foto
Ett trasigt barn, en ung och stolt mamma som är född 87! 4 graviditeter varav en visade sig vara en x graviditet april 2012 =(, 2 barn födda 04 och 09 och nu väntar vi en liten igen beräknad till april 2013. Jag är en ärlig människa, en vän med stort hjärta, en ung kvinna som försöker vända allt ont och jobbigt som varit till lycka och visdom! En blogg om mej mitt liv, mina underbara barn, min vardag med och utan motgångar, lycka o sorg vartannat....

måndag 26 september 2011

Loppmarknad...

Ja många bollar i luften, som sagt det är mycket nu ;) men våran familj så är det alltid mycket!
Skönt att man inte jobbar några helger längre, kan säga att jag njuter av helgerna med min Familj!
Är hemma idag, förkyld och hostar som en tok :/ hoppas man blr frisk snart så man kan kickstarta vikt nedgången som komma skall =) mitt mål är o ha nått 68 kg innan December är slut! Men kommer och ska fixa det innan! Har drömt jätte mycket konstigt inatt, om Zlatan, Elaka gubben och den kommande loppisen. Har nu pratat med Ulricehamns tidning, så på Torsdag kommer ett par rader in i tidningen =) Så den 1/10 kl 13:00 har jag ordnat ihop en loppmarknad i Rånnaväg (drömkåken)så kom o kolla vettja! Innan helgen ska jag alltså hinna fixa: Skyltar på nått sätt, sätta upp lite lappar, baka för jag ska sälja kaffe och nått dopp tänkte jag, plocka ihop allt som ska säljas, handla in diverse saker hmm ja som sagt det är en del som ska fixas =) men men det blir nog bra till slut =) Tror Alizza med e lite halv dassig, tror tom hon har somnat för det är ganska tyst..
Hepp ska försöka ta tag i nått iaf, men mår la kankse inte sådär jätte bra och känner mej ju inte jätte pigg heller...
Ha en bra dag

Kram!

söndag 25 september 2011

Inget vitt i skogen...

Det är så tomt utan dej, stumpan o sessi letar efter dej med...

Inga vita skymtar i skogen, ingen vit fin katt på uppfarten, i fönstret lr i soffan

JAG SAKNAR DEJ SÅ DET GÖR ONT...

Lyktan lyser för dej i natt <3

Du är såå saknad...

lördag 24 september 2011

Älskade lille vän




Du kommer alltid ha en plats inom mej, en plats ingen kan ta <3

Älskar dej Zlatan nu o för alltid

Hoppas du hittar Blixtra där uppe och ni 2 tar hand om varandra <3

torsdag 22 september 2011

Hmm va var det som hände?!

Vaknade inatt och var verkligen dunder förkyld, kände mej lite dassig på morgonen men gick till jobbet iaf! Men ne jag blev bara sämre o sämre så hlav 1 gick ja hem. Feber och dunder förkyld.
Känns som om varenda spänning ja haft i kroppen ha slappnat av efter gårdagen och detta resulterade i att bli sjuk, undrar om de kan bli så...
Så om inte jag blir bättre under natten så blir det till o vara hemma i morgon med!
Fryser, och snorar bara så jag tror jag drar mej mot sängen ist!

Hmm rätt skumt 70st läsare men inga kommentarer, undrar vilka alla dessa människor är!

Lämna gärna ett avtryck i bloggen vettja ;)

Natti natti!

onsdag 21 september 2011

Gröna stråket 7

Att kliva in genom dom dörrarna, har nog inga ord för hur stort det var för mej.
Såå nervös, rädd, förväntansfull ja det fanns många känslor i bagaget.
Efter anmälan i kassan och en gnutta väntan så kommer en dam o ropar mitt namn, jag fick en röd plastmapp i handen och hon bad mej följa den gröna linjen ut genom glasdörrarna så skulle det finnas en fotograf där inne som skulle ta kort på min mage. Kan säga att detta kom som en chock, blev helt ställd men jaja tänkte jag jag får väl visa den igen då. Men när ja väl ringt på klockan och en kille kom ut ur en dörr för att sedan visa mej in på det rum ja skulle till så blev allt helt annorlunda. En foto studio, där jag skulle ta av mej alla plagg ALLA för att sedan bli fotograferad från hakan till knäna. Jag höll på att bryta ihop totalt, då erbjöd han mej en kvinnlig fotograf vilket kändes lite lättare. Kan säga att den ångesten, den förnedrande känslan av att stå så vill jag ALDRIG uppleva igen. Och att se bilderna gjorde ju inte att ja mådde bättre. Kom en del tårar, men ja bet ihop. Efter detta oväntade foto uppdrag så var det ut i väntrummet igen. Ännu en liten stund av väntan sen kom en dam och visade mej till rum nr 3. Där satt vi o väntade en stund, herregud vad mycket jag hann tänka på, kändes som en evighet. Men till slut så kom kirurgen och kvinnan in igen. Jag fick berätta hur jag upplevde min situation, vad som var jobbigt mm. På nått sätt så kände jag mej fortfarande naken och sårbar. Sen kom vi till punkten vikt, fick frågan är du nöjd med dej själv? din vikt? ne men de kunde ja la inte säga rakt ut lr?! efter det så skulle dom mäta hur många cm min mage hängde, JAG VAR EN KANDIDAT ENLIGT DERAS RIKTLINJER =) men dom ville att ja skulle gå ner ett par kg fick en lapp med 68-69 kg och ett namn och ett telefon nummer! När du är där och stannat där i vikt i ca 3 månader så ringer du mej så skriver vi upp dej i kön för din bukplastik operation...

HERREGUD JAG SKA GÅ NER 6 KG STANNA DÄR I 3 MÅNADER SEN FÅR JAG EN OPERATION

Drömmen jag haft ett tag nu har gått i uppfyllelse, jag har ett mål, jag har nått att se fram emot =)

Tror helt ärligt inte jag har förstått detta än men en sak är säker, här ska kilona rasa =)

Tack Älskling för du är du, utan dej hade detta aldrig vart möjligt!

Och på hemvägen så höll ja på o svimma av, peter körde till ett ställe som ja velat åka till många gånger med ett syfte, men vi har nte vart överens om detta men nu så =)

Kram//Lyckliga lilla jag iaf i denna stund =)

Vad var det som gick så fel?

Allt började då jag åkte till Nässjö för att ta mitt körkort! Var borta 2 hela veckor och då tyckte mammas bebis Zlatan att han kunde vara ute o leta efter mej. Hittade då ett ställe där dom hade mat ute till sin katt, ett ställe där man fick komma in, blev klappad och oj tom plockade dom färstingar på honom. När jag väl var hemma och klar med körkortet var det där stället fortfarande intressant, måste tillägga att Zlatan hade halsband under hela tiden. Men nu när jag fått reda på vart min katt var och pratat med den berörde så var det inte så kul längre o mata och klappa denna katt. Nu började denna personen ringa barnens dagmamma så fort min katt visade sig på gatan. Sista gången under denna perioden som han ringde var han arg, så när ja skulle hämta Izak sa dagmamman till mej att hämta Zlatan för han hade ringt och var väldigt arg och irriterad. Tog bilen upp på gatan, ser Zlatan utanför deras kliver ur bilen för att hämta min katt, då rusar en ursinnig gubbe ut och skriker att ja skiter i mina djur, ger dom ingen mat (han är ju så hungrig) och blaha blaha i vilket fall som helst slutar det med att jag blev så ledsen och så arg så ja kastar in zlatan i bilen där stackars Izak sitter och ser livrädd ut åker hem. Peter fattade ingenting så upprörd som ja var men ja berättade allt, då blev han med förbannad. Han tog bilen upp och frågade va fasen han höll på med, gubben skrek och spottade efter peter. Detta var 3 år sen... Denna gången höll vi Zlatan inne i ca 2 veckor... Nu i somras så började allt igen, lr ja det började märkas att han var borta flera dagar/nätter i rad. Nu hade gubben börjat bära hem Zlatan o stänga in honom på våran altan. Som att det hjälper när han får mat och dom klappar honom?! Ne efter många vändor upp på deras gata fick ja nog och bad honom spruta vatten på han så fort dom såg katten, inte klappa honom utan låta honom vara för det är lixom min att. Men ne de kunde han ju minnsann inte göra, för han är ju en sån djurvän. Insåg att det är ingen ide att diskutera detta mer. Så jag skrev ett brev till alla grannar på samma gata där jag bad dom skrämma iväg honom så fort dom såg honom och dett funkade ett bra tag. Men åter igen så började vi märka att zlatan var borta flera dagar/nätter och i söndags så brakade helvetet loss. Gubbjävlen kommer med min katt under armen (som ja bett han att inte göra) och i andra handen hade han zlatas halsband som vi saknat i 2 veckor... Nu hette det att jag missköter min katt och att han har skabb och måste till vetrinären. Jag vart nu mkt irriterad och frågade vad han höll på med. Min katt har INTE skabb för han har fått skabb spruta så det är skit snack. Men iaf så kunde han inte prata normalt och började bli otrevlig och det hela slutade med att han kstade zlatan i marken och säger att jag ska passa mej jävligt noga och hålla reda på min katt för ser han kattjäveln igen så ska han minsann slå ihjäl den. Detta sa han framför mina barn, hur tror ni ett barn på 6,5 år reagerar?

DETTA ÄR ANLEDNINGEN TILL ATT VI VALT ATT GÖRA SOM VI GÖR

Och eftersom bråket handlar om Zlatan så är det mest akut och vi kommer låta honom somna in.

måndag 19 september 2011

Det är mkt nu!

vaknade halv 5 av att jag drömde om ett samtal haha, har man mkt i huvvet då? Ja jisses säger jag bara! Nervositeten kryper fram mer o mer inför morgon dagen. Sen ni som är vän med mej på facebook har säkert förstått att jag måste göra mej av med mina katter, detta gör såå ont i mej så ni kan inte ana. Ska blogga om vad som hänt och varför ikväll. Hinner inte med det just nu.
Ja som sagt det är mkt just nu, plastikmottagningen i morgon, vetrinär med katten idag, loppis o planera, katterna ja listan e lååång

Ha en bra dag =)

Puss o kram

torsdag 15 september 2011

pressad?

känner mej just nu trött, som en sönder pressad potatis. Är bara trött och orklös...
Nervositeten finns inom mej med, fan på Onsdag smäller det lixom, så länge som ja väntat på detta och nu är ja så nära men då kryper både panik, ångest och mkt konstiga tankar fram. Känner mej som en hemsk mamma utan ork, utan fantasi jisses ja lever nog i en egen liten bubbla just nu.
Ne jag vill verkligen bara få allt överstökat så man kan gå vidare. Vara den jag är och inte leva i fantasin om att vara normal lr va man nu ska säga, kommer känna mej som askungen i sin fina klänning om jag får operationen...

Ska lägga mej o sova igen, sov middag över 3 timmar efter jobbet idag som sagt jag är så trött...

Godnatt!

måndag 12 september 2011

För om sanningen ska fram...

sviken ännu en gång, men ännu en gång så resar jag på mej och går vidare. Fattar inte hur du fungerar. Undrar helt ärligt om det är så att du fungerar med alkoholen lr om det är så att du inte fungerar alls. Kan det vara så illa? orden som kommer ur din mun när du druckit biter inte längre, jag tror inte ens på dom längre. Pratar hellre bort det för va fan ska ja sitta o tycka synd om dej för när det borde vara tvärtom? jag lägger för lite tid på er, jag har så dåligt samvete, jag är så trött, jag orkar inte mer, jag vill dö, jag är en dålig _ _ _ _ _, jag är en dålig _ _ _ _ _ _ ärligt talat va fan vill du ja ska säga när du säger sanningen själv? fast med alkohol i kroppen. Jag är så jävla trött påt så jag spyr. Trött på o ta hand om er när det borde vara tvärtom, trött på o vara ledsen för jag inte har varken en _ _ _ _ _ lr en _ _ _ _ _ till mina barn. Jag är trött på att alltid lägga på ett leende och säga : JO MEN JAG MÅR BRA. Trött på o ALDRIG få höra att DU är stolt över mej. JAG VILL BARA SKRIKA RAKT UT ATT JAG ÄR SÅ JÄVLA TRÖTT PÅT O BARA GE O GE MEN FAN ALDRIG FÅ NÅTT TILLBAKA. Jag ringer sen säger du, sen kan det dröjja en vecka innan du hör av dej. Om du bara visste hur jävla ledsen jag är, om du bara visste hur jävla dåligt jag mår över detta. Om du bara visste hur många gånger jag har saknat just din axel att gråta mot. Tänk tillbaka och förstå hur du har svikit mej. Gravid o sjuk, fanns du vid min sida? ensam med sonen när pappan satt inne, fanns du? ååå gud jag är så djupt sviken och så djupt sårad, allt kommer nu, ja det är nu allt börjar bubbla upp. Men som sviken och sårad kommer jag ALDRIG och då menar jag ALDRIG behandla mina barn som ja blitt behandlad. Det är det positiva i det hela, styrkan ja fått av all skit, sättet att se ur ett barns perspektiv ja det finns positiva saker i skiten med! Det är dom ja ska leva av, leva med men en sak ska du veta att mycket av det som vart förträngt börja bubbla upp... bra lr dåligt vad vet jag, men jag är redo... tror jag iaf...

Tack älskade sambo för du finns vid min sida trots allt <3 Älskar dej

Älskade ungar utan er vore jag inget, älskar er Izak o Alizza <3

Systrar o lillebror ni betyder så otroligt mycket om ni bara visste vad jag älskar er, och vad stolt jag är över er som stora syster <3

söndag 4 september 2011

rums renovering...

herregud jag blir aldrig klar känns de som ju, men som cheklisatn ser ut just nu sa har jag detta kvar :

Såga till och spika upp tak listerna
dammuga upp och skura golvet
måla garderobsdörrarna
måla graderobs stommen, dörr karmen och runt fönstret
skruva möbler
inreda =)

vill bli klar nu, helst förra vecan lixom...

Men när de väl blir klart vet jag en som kommer bli nöjd iaf =)

nu te nått annat...

stigen som jag trodde var min väg, var en återvändsgränd den med... tillbaka där ja startade...

Börjar kl 06,00 i morgon så nu intar jag sängläge. där sonen antagligen ligger o brer ut sig ;)

Alizza och Izak mamma älskar er mer än ord kan beskriva <3

fredag 2 september 2011

du blåste just bort de sista löven...

Ödet har sin väg, och det har jag med. Tar nu stegen in på min egen stig och vandrar vidare...